Göteborgs historia

Skärningspunkten mellan olika landskap

Göteborg ligger i en skärningspunkt mellan olika landskap, där större delen av staden ligger i Västergötland. En liten bit av Hisingen räknas också till Västergötland, men det mesta av ön räknas till Bohuslän, liksom resten av Göteborgs norra skärgård. Att det är två landskap som möts just här beror på Göta älv som tidigare var en del av gränsen mellan Norge och Sverige.

Älvens mynning

En av orsakerna till att Göteborgs hamn blivit Nordens största, och till att staden växt sig så stor, är att den ligger där Göta älv rinner ut i havet. Göta älv sträcker sig från Vänern via Vänersborg, Trollhättan och Kungälv ner till Göteborg och gör det möjligt att vattenvägen transportera gods från hela området kring Vänern vidare ut till havs och till andra länder. Älven har historiskt även haft en annan viktig funktion, eftersom den fram till freden i Roskilde utgjorde gränsen mellan Sverige och Danmark-Norge och mellan landskapen Västergötland och Bohuslän. Bohuslän tillhörde då Norge. Från 1658 befinner sig gränsen till Norge längre norrut och även Bohusläns gränser har ändrats. Idag ligger hela älven i Västergötland.

En plats för förhandling

Även tidigare än på 1600-talet har den plats där Göteborg ligger idag varit en bra plats för möten och förhandlingar. Skälet är förmodligen att landskapet skapar naturliga gränser mellan olika områden just där, så att det blir en plats där olika områden möts. Ett historiskt exempel är att Birger Jarl ska ha slagit sig ner där 1253, när han kom för att förhandla med Norges kung Håkon Håkonsson, för att eventuellt påbörja ett gemensamt krig mot Danmark.